1 Min son, om du har gått i borgen för en vänoch gett ditt handslag åt en främling,
2 då är du snärjd av dina egna ord,fångad av vad du själv har sagt.
3 Gör så här, min son, för att befria dignär du har råkat i en annans våld:skynda i väg och bestorma honom,
4 unna dig ingen sömn,ge dig inte någon ro.
5 Rädda dig som gasellen undan jägaren,som fågeln ur fågelfängarens hand.
6 Gå till myran, du late,se hur hon gör och bli vis.
7 Hon har ingen härskare över sig,ingen fogde eller furste,
8 ändå skaffar hon föda om sommaren,samlar sin mat vid skördetiden.
9 Hur länge skall du ligga, du late,när skall du vakna och stiga upp?
10 Sov lite till, slumra lite till,vila lite till med armarna i kors —
11 och fattigdomen är över dig som en rånare,armodet som en beväpnad man.
12 En ond människa, en illasinnad man,talar med kluven tunga,
13 blinkar med ögonen, skrapar med foten,gör tecken med fingrarna.
14 Han är falsk i sinnet, smider ränkeroch vållar ständigt tvister.
15 Därför skall olyckan överraska honom,han krossas plötsligt och ohjälpligt.
16 Sex ting är det som Herren hatar,sju är det han avskyr:
17 stolta ögon, falsk tunga,händer som utgjuter oskyldigt blod,
18 ett hjärta som smider onda planer,fötter som skyndar till allt som är ont,
19 menedaren som vittnar falsktoch den som vållar tvist mellan bröder.
20 Lev efter din fars bud, min son,förkasta inte din mors undervisning.
21 Bär dem alltid vid ditt hjärtaoch bind dem kring din hals.
22 Då skall de leda dig när du går,vaka över dig när du soveroch tala till dig när du vaknar.
23 Ty budet är en lampa och undervisningen ett ljus,och fostrande tillrättavisning är vägen till livet.
24 De bevarar dig för din nästas hustru,för den främmande kvinnans lena tunga.
25 Ha inte begär till hennes skönhet,låt henne inte fånga dig med sina ögonkast.
26 En hora kan kosta dig din sista brödbit,men den gifta kvinnan är ute efter ditt liv.
27 Kan man bära glöd i mantelvecketutan att kläderna tar eld?
28 Kan man gå på glödande kolutan att bränna fötterna?
29 Likadant om man ligger med en annans hustru:den som rör henne får sitt straff.
30 Ingen föraktar en tjuvsom stjäl för att stilla sin hunger,
31 men när han ertappas får han betala sjufaltoch lämna ifrån sig allt han äger.
32 Vettlös är den som begår äktenskapsbrott,han störtar sig själv i fördärvet.
33 Han drabbas av skam och skada,hans vanära utplånas aldrig.
34 Ty mannen rasar i sin svartsjuka,och hans hämnd blir skoningslös,