Tredje Moseboken 8 B2000

STADGA FÖR PRÄSTER (kap. 8–10)

Aron och hans söner vigs till präster

1 Herren talade till Mose:

2 Ta med dig Aron och hans söner, dräkterna, smörjelseoljan, syndoffertjuren, de båda baggarna och korgen med osyrat bröd

3 och samla hela menigheten vid ingången till uppenbarelsetältet.

4 Mose gjorde som Herren hade befallt honom, och menigheten samlades vid ingången till uppenbarelsetältet.

5 Mose sade till dem: »Detta är vad Herren har befallt.«

6 Och Mose lät Aron och hans söner komma fram, och han tvättade dem med vatten.

7 Han klädde på Aron tunikan, spände om honom bältet, satte på honom kåpan och hängde på honom efoden, som han fäste ihop och drog åt med skärpet.

8 Och han satte på honom bröstväskan och lade urim och tummim i den.

9 Vidare satte han på honom turbanen och fäste guldblomman, det heliga diademet, på dess framsida, så som Herren hade befallt Mose.

10 Han tog smörjelseoljan och smorde boningen och det som fanns där, så att allt blev invigt.

11 Han stänkte sju gånger av oljan på altaret och smorde det och alla dess tillbehör och likaså karet med dess ställ, så att de blev invigda.

12 Och han hällde smörjelseolja på Arons huvud, han smorde och vigde honom.

13 Mose lät nu Arons söner stiga fram. Han klädde på dem tunikor, spände om dem bälten och satte på dem huvudbonader, så som Herren hade befallt Mose.

14 Han lät föra fram syndoffertjuren, och Aron och hans söner lade sina händer på dess huvud.

15 Mose slaktade tjuren, tog blod på fingret och strök på vart och ett av altarets horn, så att altaret renades. Resten av blodet hällde han ut vid foten av altaret. Så invigde han altaret och bringade försoning åt det.

16 Och Mose tog allt fettet kring inälvorna, stora leverloben och de båda njurarna med deras fett och brände detta på altaret.

17 Men tjuren, dess hud, köttet och resten av inälvorna, brände han upp utanför lägret, så som Herren hade befallt Mose.

18 Sedan förde han fram brännofferbaggen, och Aron och hans söner lade sina händer på dess huvud.

19 Mose slaktade baggen och stänkte dess blod runt om på altaret.

20 Han styckade baggen och brände upp huvudet, köttstyckena och det feta;

21 inälvor och fötter tvättade han med vatten. Så brände Mose hela baggen på altaret. Detta var ett brännoffer, en lukt som gör Herren nöjd, ett eldoffer åt Herren, så som Herren hade befallt Mose.

22 Därefter förde han fram den andra baggen, prästvigningsbaggen, och Aron och hans söner lade sina händer på dess huvud.

23 Mose slaktade baggen, tog lite blod och strök på Arons högra örsnibb, högra tumme och högra stortå.

24 Han lät Arons söner stiga fram och strök blod på deras högra örsnibbar, högra tummar och högra stortår och stänkte resten av blodet runt om på altaret.

25 Han tog fettet, fettsvansen, allt fettet kring inälvorna, stora leverloben, de båda njurarna med deras fett och högra låret.

26 Och ur korgen med osyrat bröd, som stod inför Herren, tog han en osyrad kaka, en kaka bakad med olja och en tunnkaka och lade detta ovanpå fettstyckena och det högra låret.

27 Allt detta överlämnade han till Aron och hans söner och lät dem lyfta upp det till ett offer inför Herren.

28 Sedan fick Mose tillbaka det av dem och brände det på altaret tillsammans med brännoffret. Detta var ett prästvigningsoffer, en lukt som gör Herren nöjd, ett eldoffer åt Herren.

29 Vidare tog han bringan och lyfte upp den till ett offer inför Herren; det var hans andel av prästvigningsbaggen, så som Herren hade befallt Mose.

30 Och Mose tog av smörjelseoljan och av blodet på altaret och stänkte på Aron och hans kläder och på hans söner och deras kläder. Så invigde han Aron och hans kläder, liksom hans söner och deras kläder.

31 Mose sade till Aron och hans söner: »Koka köttet vid ingången till uppenbarelsetältet; där skall ni äta det tillsammans med brödet som är i prästvigningskorgen, så som jag har blivit befalld: Aron och hans söner skall äta det.

32 Men det som blir över av köttet eller av brödet skall ni bränna upp.

33 Under sju dagar skall ni inte lämna ingången till uppenbarelsetältet, inte förrän era prästvigningsdagar är slut; sju dagar skall er prästvigning vara.

34 Som det har skett i dag, så har Herren befallt att det skall ske också härefter, för att försoning skall ges åt er.

35 Dag och natt i sju dygn skall ni stanna kvar vid ingången till uppenbarelsetältet och iaktta Herrens ordning, annars kommer ni att dö. Så har jag blivit befalld.«

36 Aron och hans söner gjorde allt som Herren hade befallt genom Mose.

Kapitel

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27