1 När jag genom Guds barmhärtighet har denna tjänst, ger jag alltså inte upp.
2 Jag avhåller mig från allt skamligt smussel, jag använder inga knep och förfalskar inte Guds ord utan lägger öppet fram sanningen och överlåter i Guds åsyn åt varje människa att själv bedöma mig.
3 Om mitt evangelium är dolt är det dolt för dem som går förlorade.
4 Ty denna världens gud har förblindat förståndet hos dem som inte tror, så att de inte ser ljuset från evangeliet om härligheten hos Kristus, Guds avbild.
5 Jag förkunnar inte mig själv utan Jesus Kristus: han är herre, och jag är er tjänare för Jesu skull.
6 Ty Gud, som sade: »Ljus skall lysa ur mörkret«, har lyst upp mitt hjärta, för att kunskapen om Guds härlighet som strålar från Kristi ansikte skall sprida sitt ljus.
7 Men denna skatt har jag i lerkärl, för att den väldiga kraften skall vara Guds och inte komma från mig.
8 Alltid är jag ansatt, men inte kringränd, rådvill men inte rådlös,
9 förföljd men inte övergiven, slagen till marken men inte förlorad.
10 Alltid bär jag med mig i min kropp den död som Jesus fick lida, för att också Jesu liv skall bli synligt i min kropp.
11 Ty jag, som är vid fullt liv, utlämnas för Jesu skull ständigt till att dö, för att också Jesu liv skall bli synligt i min dödliga kropp.
12 Alltså verkar döden i mig och livet i er.
13 Jag har samma trosvissa ande som i skriften, där det står: Jag tror, därför talar jag. Också jag tror, och därför talar jag.
14 Jag vet ju att han som uppväckt herren Jesus skall uppväcka mig med Jesus och låta mig träda fram tillsammans med er.
15 Allt detta sker för er skull, för att nåden skall nå allt fler och hos allt fler väcka en överflödande tacksamhet, till Guds ära.
16 Därför ger jag inte upp. Även om min yttre människa bryts ner förnyas min inre människa dag för dag.
17 Mina kortvariga lidanden väger ju oändligt lätt mot den överväldigande, eviga härlighet de bereder åt mig, som inte riktar blicken mot det synliga utan mot det osynliga.
18 Det synliga är förgängligt, men det osynliga är evigt.