1 Egentligen är det onödigt att jag skriver till er om hjälpen till de heliga.
2 Jag känner ju er goda vilja, och inför makedonierna skryter jag med er och säger: »Achaia har förberett sig sedan i fjol.« Er iver har sporrat de flesta här.
3 Men jag har skickat bröderna, för att det jag sagt om er i det här sammanhanget inte skall framstå som tomt skryt, och för att ni skall visa er redo, så som jag sade.
4 Annars får jag — för att inte tala om er själva — stå där med skam i den här saken, om några makedonier följer med mig och finner att ni inte är förberedda.
5 Därför har jag ansett det nödvändigt att be bröderna resa till er i förväg och redan nu ordna med den rikliga gåva som ni har utlovat, så att den kan ligga färdig och visa att ni ger rikligt och inte motvilligt.
6 Kom ihåg: den som sår snålt får en snål skörd, och den som sår rikligt får en riklig skörd.
7 Var och en skall ge som han har beslutat i sitt hjärta, inte med olust eller av tvång, ty Gud älskar en glad givare.
8 Gud förmår ge er allt gott i överflöd, så att ni alltid har allt vad ni behöver och själva kan ge i överflöd till varje gott ändamål.
9 Det står ju skrivet: Han strör ut, han ger åt de fattiga, hans rättfärdighet varar i evighet.
10 Han som ger säd att så och bröd att äta, han skall ge er utsäde och mångdubbla det och låta er rättfärdighet ge god avkastning.
11 Ni blir rika på allt och kan visa en gränslös frikostighet, som framkallar tacksägelser till Gud när jag förmedlar gåvan.
12 Den tjänst som ni fullgör med denna insamling fyller inte bara de heligas behov utan får också tacksägelserna till Gud att överflöda.
13 När ni genom denna tjänst visar er pålitlighet kommer de att prisa Gud för att ni följer er bekännelse till Kristi evangelium och frikostigt delar med er till dem och till alla.
14 De kommer att be för er och längta efter er på grund av Guds överväldigande nåd mot er.
15 Gud vare tack för hans oerhörda gåva.