6 Nu hade han bara en, sin älskade son, och honom skickade han som den siste. Han sade: ’Min son kommer de att ha respekt för.’
7 Men arrendatorerna sade till varandra: ’Här har vi arvtagaren. Kom så dödar vi honom, då blir det vi som får arvet.’
8 Och de tog fast honom och dödade honom och kastade honom utanför vingården.
9 Vad gör nu vingårdens ägare? Han kommer dit och tar död på arrendatorerna och ger vingården åt andra.
10 Har ni inte läst det här stället i skriften: Stenen som husbyggarna ratade har blivit en hörnsten.
11 Herren har gjort den till detta, och underbar är den i våra ögon.«
12 De hade gärna velat gripa honom men var rädda för folket; de förstod att hans liknelse var riktad mot dem. Därför lät de honom vara och gick sin väg.