1 Fariseerna och några skriftlärda som hade kommit från Jerusalem samlades kring honom,
2 och de såg att några av hans lärjungar åt bröd med orena händer, det vill säga utan att tvätta sig.
3 Fariseerna och alla andra judar håller fast vid fädernas regler och äter aldrig utan att ha tvättat sig om händerna,
4 och när de kommer från torget äter de inte utan att ha badat sig rena. Det finns också många andra traditioner som de håller fast vid, som att skölja bägare, kannor och kittlar.
5 Därför frågade fariseerna och de skriftlärda honom: »Varför lever inte dina lärjungar efter fädernas regler utan äter med orena händer?«
6 Han svarade: »Jesaja profeterade rätt om er, ni hycklare, när det står: Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig.
7 Fåfängt dyrkar de mig, ty lärorna de lär ut är människors bud.
8 Ni vänder er från Guds bud för att hålla fast vid människornas regler.«
9 Och han sade: »Det är just det rätta — att upphäva Guds bud för att låta era egna regler gälla!
10 Mose sade: Visa aktning för din far och din mor och: Den som smädar sin far eller sin mor skall dö.
11 Men ni påstår att om någon säger till sin far eller mor: ’Det som jag hade kunnat hjälpa dig med, det gör jag till korban’ (det vill säga tempelgåva),
12 då kan ni inte låta honom göra något för sin far eller mor.
13 Så sätter ni Guds ord ur kraft genom de regler som ni har ärvt och för vidare. Och mycket annat sådant gör ni.«
14 Sedan kallade han till sig folket och sade: »Hör på mig allesammans och försök att förstå.
15 Inget av det som kommer in i människan utifrån kan göra henne oren. Bara det som kommer ut ur människan kan göra henne oren.«
17 När han hade dragit sig undan hopen och kommit hem frågade lärjungarna vad han hade menat med denna bild.
18 Han svarade: »Har ni också svårt att fatta? Förstår ni inte att inget av det som kommer in i en människa utifrån kan göra henne oren?
19 Ty det går inte in i hjärtat utan i magen och kommer sedan ut på avträdet.« Därmed förklarade han all föda ren.
20 Men han sade: »Det som kommer ut ur människan, det gör henne oren.
21 Ty inifrån, ur människornas hjärtan, kommer de onda tankarna, otukt, stöld, mord,
22 äktenskapsbrott, själviskhet, ondska, bedrägeri, liderlighet, avund, förtal, högmod, förblindelse.
23 Allt detta onda kommer inifrån och gör människan oren.«
24 Han begav sig bort därifrån och kom till trakten av Tyros, där han tog in i ett hus. Han ville inte att någon skulle få veta det men lyckades inte hålla sig undan.
25 En kvinna, vars dotter hade en oren ande, fick höra talas om honom och kom och kastade sig för hans fötter.
26 Hon var inte judinna utan av syrisk-fenikisk härkomst. Nu bad hon honom driva ut demonen ur hennes dotter.
27 Han sade: »Låt barnen äta sig mätta först. Det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna.« —
28 »Nej, herre«, svarade hon, »men hundarna under bordet äter smulorna som barnen lämnar kvar.«
29 Då sade han till henne: »För de ordens skull säger jag dig: gå hem, demonen har farit ut ur din dotter.«
30 Och hon gick hem och fann flickan liggande på sin säng, fri från demonen.
31 Sedan lämnade han trakten kring Tyros och gick över Sidon till Galileiska sjön, i Dekapolisområdet.
32 Där kom de till honom med en man som var döv och knappt kunde tala, och de bad Jesus lägga sin hand på honom.
33 Han tog honom avsides från folket och stack fingrarna i hans öron och spottade och rörde vid hans tunga.
34 Sedan såg han upp mot himlen, andades djupt och sade till honom: »Effata!« (det betyder: Öppna dig!).
35 Med ens öppnades mannens öron och hans tunga löstes och han talade riktigt.
36 Jesus förbjöd dem att berätta det för någon. Men ju mer han förbjöd dem, desto ivrigare spred de ut det.
37 Och alla blev överväldigade och sade: »Allt han har gjort är bra: de döva får han att höra och de stumma att tala.«