27 Han sover och stiger upp, dagar och nätter går, och säden gror och växer, han vet inte hur.
28 Av sig själv bär jorden gröda, först strå, så ax, så moget vete i axet.
29 Men när grödan är mogen låter han skäran gå, för skördetiden är inne.«
30 Och han sade: »Vad skall vi likna Guds rike vid? Vad skall vi använda för bild?
31 Det är som ett senapskorn, som är det minsta av alla frön här på jorden när man sår det,
32 men när det har såtts skjuter det upp och blir större än alla örter och får så stora grenar att himlens fåglar kan bygga bo i dess skugga.«
33 Med många sådana liknelser förkunnade han ordet för dem, så långt de nu kunde fatta det.