31 Han sade till dem: »Följ med mig bort till en öde trakt, så att vi får vara ensamma och ni kan vila er lite.« Det var så många som kom och gick att de inte ens fick tid att äta.
32 De gav sig av i båten till en öde trakt för att vara ensamma.
33 Men man såg att de for och många fick veta det, och från alla städerna skyndade folk dit till fots och hann före dem.
34 När han steg i land fick han se en stor skara människor. Han fylldes av medlidande med dem, för de var som får utan herde, och han undervisade dem länge.
35 När det redan var sent på dagen kom lärjungarna till honom och sade: »Trakten är öde och det är sent.
36 Låt dem ge sig av så att de kan gå bort till gårdarna och byarna här omkring och köpa sig något att äta.«
37 Han svarade: »Ge dem något att äta, ni själva.« — »Skall vi gå och köpa bröd åt dem för tvåhundra denarer och ge dem att äta?« frågade de.