4 Mosebok 13 SK73

1 Sedan drog folket ifrå Hazeroth, och lägrade sig uti den öknene Paran.

2 Och Herren talade med Mose, och sade:

3 Sänd ut män, de som må bespeja landet Canaan, det jag Israels barn gifva vill; af hvarjo deras fäders slägt en myndig man.

4 Mose sände dem ut af den öknene Paran, efter Herrans ord, de som alle voro myndige män ibland Israels barn;

5 Och heto alltså: Sammua, Zaccurs son, af Rubens slägte.

6 Saphat, Hori son, af Simeons slägte.

7 Caleb, Jephunne son, af Juda slägte.

8 Jigeal, Josephs son, af Isaschars slägte.

9 Hosea, Nuns son, af Ephraims slägte.

10 Palti, Raphu son, af BenJamins slägte.

11 Gaddiel, Sodi son, af Sebulons slägte.

12 Gaddi, Susi son, af Josephs slägte af Manasse.

13 Ammiel, Gemalli son, af Dans slägte.

14 Sethur, Michaels son, af Assers slägte.

15 Nahebi, Vaphsi son, af Naphthali slägte.

16 Geuel, Machi son, af Gads slägte.

17 Desse äro namnen af männerna, som Mose utsände till att bespeja landet. Och Hosea, Nuns son, kallade Mose Josua.

18 Då nu Mose utsände dem till att bespeja landet Canaan, sade han till dem: Farer upp söderut, och går upp på bergen;

19 Och beser landet, huru det är, och folket, som deruti bor, om det är starkt eller svagt, litet eller mycket;

20 Och hurudana land det är, der de uti bo, om det är godt eller ondt; och hurudana städer äro, der de uti bo, om de äro förvarade med murar, eller ej;

21 Och hurudana landet är, fett eller magert, och om trä deruti äro, eller ej; varer vid en god tröst, och tager af landsens frukt. Och det var rätt på den tiden, då första vinbären voro mogne.

22 De gingo upp, och bespejade landet, ifrå den öknene Zin allt intill Rehob, der man går till Hamath.

23 De gingo också upp söderut, och kommo till Hebron; der var Ahiman, Sesai och Thalmai, Enaks barn. Och Hebron var uppbygdt i sju år förra än Zoan uti Egypten.

24 Och de kommo intill den bäcken Escol, och skoro der en vinqvist af med en vinklasa, och läto två bära den på en stång, och dertill granatäple och fikon.

25 Det rummet kallas Escols bäck, för den vinklasans skull, som Israels barn der afskoro.

26 Och de vände om, när de hade bespejat landet, efter fyratio dagar;

27 Gingo och kommo till Mose och Aaron till hela menigheten af Israels barn, uti den öknene Paran till Kades; och sade honom igen, och hela menighetene, huruledes det stod till, och läto dem se landsens frukt;

28 Och förtäljde dem, och sade: Vi vore in uti det land, dit I oss sänden, der mjölk och hannog uti flyter; och detta är dess frukt;

29 Förutan att der bor starkt folk uti, och der äro ganska faste och store städer; och vi såge der ock Enaks barn.

30 De Amalekiter bo söderut i landena; de Hetheer, och Jebuseer, och Amoreer bo uppå bergen; de Cananeer bo vid hafvet och vid Jordan.

31 Men Caleb stillte folket för Mose, och sade till dem: Låt oss draga ditupp, och taga landet in; förty vi kunne väl vara dem öfvermägtige.

32 Men de män, som hade varit med honom uppfarne, sade: Vi förmåge icke draga ditupp emot det folk; ty de äro oss för starke.

33 Och de förtalade landet, som de skådat hade, för Israels barnom, och sade: Landet, som vi igenomgångit hafve till att bespeja det, uppfräter sina inbyggare; och allt det folk, som vi derinne sågo, är ganska långt folk. Vi såge der ock tyranner, Enaks barn af de tyranner; och vi vorom för vår ögon såsom gräshoppor, och så vorom vi ock för deras ögon.

Kapitel

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36