2 Jag tänkte: Jag skall ta mig i aktoch inte synda med min tunga,jag skall sätta lås för min mun,så länge gudlösa är inom hörhåll.
3 Så höll jag mig tyst och blev stum,jag teg, men till ingen nytta.Min plåga blev bitter,
4 hjärtat brände i mitt bröst,jag stönade, det brann som eld.Jag kunde inte tiga.
5 Herre, lär mig inse att jag skall döoch hur få mina tillmätta dagar är,inse att jag är förgänglig.
6 En handfull dagar är allt du ger mig,för dig är min livstid ett intet.Bara en vindfläkt är människan,
7 som en skuggbild vandrar hon kring.Bara en vindfläkt är skatterna hon hopar,hon vet inte vems de en gång skall bli.
8 Herre, vad har jag då att hoppas på?Mitt hopp står till dig.