1 Herre, du hämndens Gud,du hämndens Gud, träd fram!
2 Res dig, du jordens domare,straffa de högmodiga som de förtjänar!
3 Herre, hur länge,hur länge skall de gudlösa få jubla,
4 deras tal flöda av fräckhet,alla ogärningsmän förhäva sig?
5 Herre, de krossar ditt folk,de förtrycker din egendom.
6 De dödar änkor och främlingaroch mördar de faderlösa.
7 »Herren ser det inte«, säger de,»Jakobs Gud märker det inte.«
8 Ni oförnuftiga i vårt folk, tänk efter,ni dårar, när skall ni få förstånd!
9 Skulle han som gett er öron inte höra,han som skapat ögat inte se?
10 Skulle han som fostrar folken inte straffa,han som undervisar människorna inte veta?
11 Herren känner människornas planer,han vet att de är idel tomhet.
12 Lycklig den som du, Herre, fostraroch undervisar genom din lag.
13 Du ger honom ro i onda dagar,medan graven grävs åt de gudlösa.
14 Ty Herren förskjuter inte sitt folk,han överger inte sin egendom.
15 Den rättfärdige skall få sin rättoch alla redbara ha en framtid.
16 Vem försvarar mig mot de onda,vem tar mitt parti mot ogärningsmän?
17 Om inte Herren kom till min hjälpskulle jag snart få bo i tystnaden.
18 När jag är rädd att tappa fotfästethåller din godhet mig uppe, Herre.
19 När mitt hjärta är fullt av bekymmergör din tröst mig glad.
20 Partiska domare har inte ditt stöd,dessa som gör orätt i lagens namn.
21 De gaddar sig samman mot den rättfärdigeoch dömer den oskyldige till döden.
22 Men Herren är min trygga borg,min Gud är min klippa och min tillflykt.
23 Han skall straffa dem för deras brottoch krossa dem för deras ondska.Herren, vår Gud, skall krossa dem.