7 De som besöker mig talar tomma ord,de lägger allt ont på minnet,går sedan ut och sprider det.
8 Alla mina ovänner viskar om migoch smider onda planer mot mig.
9 »Något fruktansvärt har drabbat honom,där ligger han och reser sig aldrig.«
10 Också min vän som jag litade påoch som delade mitt bröd, han trampar på mig.
11 Men du, Herre, visa mig nåd, hjälp mig upp,så får jag ge dem vad de förtjänat!
12 Om min fiende inte får triumferavet jag att jag är älskad av dig.
13 Jag är utan skuld, därför stöder du mig,du låter mig alltid vara dig nära.*