1 Jag har egentligen inget behov av att skriva till er om hjälpen till de heliga,
2 för jag vet hur villiga ni är. Jag brukar stolt berätta för makedonierna att Achaia har varit redo sedan i fjol. Och er iver har sporrat de flesta.
3 Men jag har sänt bröderna för att vår stolthet över er i denna sak inte ska framstå som meningslös, och för att ni ska vara redo, så som jag sa.
4 Annars, om några makedonier följer med mig och finner att ni inte är redo, då kommer vi, för att inte tala om er själva, stå där generade för att ha haft sådan tillit.
5 Jag har därför ansett det nödvändigt att be bröderna resa till er och i förväg förbereda för denna välsignelsegåva som ni utlovat. Då kan den ligga färdig som en generös gåva och inte som något påtvingat.
6 Tänk på detta: den som sår sparsamt ska skörda sparsamt, och den som sår rikligt ska skörda rikligt.
7 Var och en ska ge vad han har beslutat i sitt hjärta, inte med olust eller av tvång, för Gud älskar en glad givare.
8 Gud förmår låta all nåd överflöda till er, så att ni alltid i alla lägen har tillräckligt av allt och kan ge i överflöd till varje gott ändamål.
9 Som det står skrivet: Han strödde ut, han gav åt de fattiga, hans rättfärdighet varar i evighet.
10 Han som ger säd åt såningsmannen och bröd att äta, han ska ge er utsäde och mångdubbla det och låta er rättfärdighet ge god skörd.
11 Ni ska bli rika på allt och kan vara alltmer generösa, vilket genom oss frambringar tacksägelser till Gud.
12 För den här tjänsten bidrar inte bara till att fylla de heligas behov, utan innebär också tacksägelser i överflöd till Gud.
13 Genom att bestå provet i den här tjänsten kommer de att prisa Gud för att ni lydigt bekänner er till Kristi evangelium och med sådan generositet visat er delaktighet med dem och med alla.
14 Och de kommer att be för er och längta efter er på grund av Guds överväldigande nåd mot er.
15 Vi tackar Gud för hans oerhörda gåva.