1 Israeliterna bröt upp och slog sedan läger på Moabs hedar, öster om Jordan, mitt emot Jeriko.
2 Balak, Sippors son, fick veta vad israeliterna hade gjort med amoreerna,
3 och i Moab spred sig fruktan för detta folk, som var så manstarkt. Moabiterna kände sig hotade av israeliterna
4 och lät hälsa de äldste i Midjan: »Nu kommer den här horden att beta av hela landet, liksom oxen betar av allt gräs på marken.«Balak, Sippors son, var vid denna tid kung av Moab.
5 Han skickade följande budskap för att kalla till sig Bileam, Beors son, från Petor, som ligger i amaveernas land vid Eufrat: »Det har kommit ett folk från Egypten, och det brer ut sig över hela landet, jag har dem alldeles inpå mig.
6 Kom, förbanna detta folk åt mig, jag rår inte på dem. Då kan jag kanske slå dem och driva ut dem ur landet. För det vet jag: välsignad är den som du välsignar, förbannad den som du förbannar.«
7 De äldste i Moab och de äldste i Midjan tog med sig siarlön och gav sig i väg. När de kom till Bileam framförde de Balaks begäran.
8 Han svarade: »Stanna här över natten, så skall jag svara med de ord Herren ger mig.« Och de moabitiska hövdingarna stannade hos Bileam.
9 Gud kom till Bileam och sade: »Vad är det för män som är hos dig?«
10 Bileam svarade Gud: »Kungen av Moab, Balak, Sippors son, har sänt mig detta bud:
11 Det folk som har kommit från Egypten brer ut sig över hela landet. Kom och förbanna dem åt mig. Då kan jag kanske ta upp striden med dem och driva ut dem.«
12 Gud sade till Bileam: »Följ inte med dem. Du skall inte förbanna det folket, ty det är välsignat.«
13 På morgonen, när Bileam stigit upp, sade han till Balaks hövdingar: »Vänd tillbaka till ert land, Herren vägrar att låta mig följa med er.«
14 De moabitiska hövdingarna gav sig i väg. De återvände till Balak och sade: »Bileam vägrade att följa med oss.«
15 Då skickade Balak ut nya hövdingar, fler och förnämare än förra gången.
16 De kom till Bileam och sade till honom: »Så säger Balak, Sippors son: Låt inget hindra dig från att komma till mig.
17 Jag skall löna dig rikligt och göra allt vad du begär, om du bara kommer hit och förbannar det här folket åt mig.«
18 Bileam svarade Balaks utsända: »Även om Balak ger mig allt silver och guld som finns i hans palats kan jag inte trotsa Herrens, min Guds, befallning, vare sig i stort eller i smått.
19 Men stanna kvar över natten också ni, tills jag får veta vad Herren har att säga mig denna gång.«
20 På natten kom Gud till Bileam och sade: »När nu de här männen har kommit för att hämta dig, så följ med dem. Men du får inte göra något annat än vad jag befaller dig.«
21 På morgonen steg Bileam upp, sadlade sitt åsnesto och följde med de moabitiska hövdingarna.
22 Men hans resa väckte Herrens vrede, och Herrens ängel ställde sig i vägen för Bileam, där han kom ridande på sin åsna med två tjänare i följe.
23 Åsnan såg Herrens ängel stå mitt på vägen med draget svärd. Hon vek undan och gick ut på åkern, och Bileam slog sin åsna för att få henne upp på vägen igen.
24 Herrens ängel ställde sig då i en trång passage mellan två muromgärdade vingårdar.
25 Åsnan såg Herrens ängel och tryckte sig mot muren, så att Bileams ben kom i kläm, och han slog henne ännu en gång.
26 På nytt gick Herrens ängel i förväg och ställde sig på ett ställe där det var så trångt att det inte gick att vika åt sidan, vare sig åt höger eller åt vänster.
27 Åsnan såg Herrens ängel och lade sig ner under Bileam, som blev rasande och slog henne med sin käpp.
28 Då öppnade Herren åsnans mun, och hon sade till Bileam: »Vad har jag gjort dig? Det är tredje gången du slår mig.«
29 Bileam svarade henne: »Du gör mig till åtlöje. Om jag haft svärdet med mig hade jag dödat dig.«
30 Åsnan sade: »Jag är ju din egen åsna, som du alltid har ridit på, ända till denna dag. Brukar jag göra så här mot dig?« — »Nej«, svarade han.
31 Då öppnade Herren Bileams ögon. Han såg Herrens ängel stå på vägen med draget svärd, och han föll ner på sitt ansikte inför honom.
32 Herrens ängel sade till honom: »Tre gånger har du slagit din åsna — varför gjorde du det? Jag ställde mig i vägen för dig, eftersom din resa misshagar mig.
33 Åsnan såg mig, och tre gånger har hon vikit undan för mig. Om hon inte gjort det skulle jag ha dödat dig men låtit henne leva.«
34 Bileam svarade Herrens ängel: »Jag handlade fel, jag visste inte att du stod framför mig på vägen. Men om jag har väckt ditt misshag, så vänder jag om igen.«
35 Herrens ängel sade till honom: »Följ med männen, men du får inte säga något annat än vad jag befaller dig.« Och Bileam fortsatte tillsammans med Balaks hövdingar.
36 När Balak hörde att Bileam var på väg gick han och mötte honom vid Ir Moab, i gränstrakterna vid Arnon.
37 Balak frågade Bileam: »Gång på gång har jag skickat bud efter dig — varför kom du aldrig? Tror du inte att jag kan löna dig?« —
38 »Nu har jag kommit till dig«, svarade Bileam. »Men det står inte i min makt att själv säga någonting. Jag kan bara säga det som Gud lägger i min mun.«
39 Han följde med Balak, och de kom till Kirjat Husot.
40 Där slaktade Balak oxar och får och lät dela ut kött till Bileam och de hövdingar som var hos honom.
41 Nästa morgon tog Balak med sig Bileam upp till Bamot Baal. Därifrån kunde han se en del av folket.