5 Just då kom Saul hem från åkern med sina oxar. »Vad händer här, varför gråter alla?« frågade han. När man berättade för honom vad männen från Javesh hade sagt
6 föll Guds ande över honom, och han blev utom sig av vrede.
7 Han tog ett par oxar och styckade dem och skickade styckena med budbärarna runt hela Israel och lät hälsa: »Den som inte följer Saul och Samuel i fält, med hans oxar går det så här.« Då greps folket av fruktan för Herren och drog ut som en man.
8 När Saul mönstrade dem i Besek räknade Israel 300 000 man och Juda 30 000.
9 Till dem som hade kommit med bud sade han: »Hälsa folket i Javesh i Gilead att i morgon, när solen bränner som hetast, skall de vara räddade.« Då sändebuden återvände och berättade detta blev glädjen stor.
10 Men till ammoniterna sade männen i Javesh: »I morgon går vi er till mötes. Då får ni göra med oss vad ni vill.«
11 Dagen därpå delade Saul upp folket i tre avdelningar, och i morgonväkten bröt de in i lägret. När dagen blev som hetast var ammoniterna slagna. De överlevande skingrades så fullständigt att inte två kom undan tillsammans.