11 Skulle jag ta mitt bröd och mitt vin och det som jag har slaktat för mina fårklippare, skulle jag ge det åt folk som kommer från jag vet inte var?«
12 Männen vände tvärt och gick tillbaka till David och berättade vad som hade hänt.
13 »Spänn på er svärden«, sade David till sina män, och det gjorde alla, också David själv. Sedan drog han upp mot Karmel med omkring 400 man, medan 200 man stannade i lägret.
14 En av Navals tjänare berättade för hans hustru Avigajil att David hade skickat budbärare utifrån öknen: »De framförde en hälsning till vår husbonde, men han snäste av dem.
15 Och de har ändå varit så hyggliga mot oss, aldrig har vi blivit ofredade, och ingenting har kommit bort för oss under hela den tid vi har hållit till i deras trakter.
16 De har varit en skyddande mur omkring oss både natt och dag, så länge vi har vallat boskapen i deras närhet.
17 Nu måste du tänka ut vad du kan göra. Domen är säkert redan fälld över vår herre och allt hans husfolk. Själv är han en så ondsint människa att man inte ens kan tala med honom.«