27 Ta emot de gåvor som din tjänarinna medför, herre, och låt fördela dem bland männen i ditt följe.
28 Jag ber dig förlåta din tjänarinna vad hon har felat. Herren skall bygga dig ett kungahus som består. Du utkämpar Herrens krig, och du skall inte göra dig skyldig till något som är orätt så länge du lever.
29 Om någon skulle förfölja dig och stå dig efter livet skall Herren bevara ditt liv som en dyrbar sten, men dina fienders liv skall han lägga i sin slunga och skjuta bort.
30 När Herren har gett dig allt det goda han har utlovat och satt dig till furste över Israel,
31 så skall du inte behöva förebrå dig eller gräma dig över att du har spillt oskyldigt blod och tagit rätten i egna händer. Men när Herren låter det gå dig väl, tänk då på mig, din tjänarinna.«
32 David svarade: »Prisad vare Herren, Israels Gud, som har fört dig i min väg.
33 Jag prisar din klokhet, och jag prisar dig själv, för att du i dag har hindrat mig från att spilla blod och ta rätten i egna händer.