22 David svarade: »Här är ditt spjut, konung, skicka över någon att hämta det.
23 Herren skall löna var och en efter hans rättfärdighet och trohet. Nyss lämnade han dig i mitt våld, men jag vägrade att bära hand på Herrens smorde.
24 Liksom ditt liv var dyrbart för mig, så skall mitt liv vara dyrbart för Herren, och han skall rädda mig ur all fara.«
25 Då sade Saul: »Välsignad är du, min son David! Stora ting skall du ta dig för, och allt du gör skall lyckas.« Så gick David därifrån, och Saul vände tillbaka hem.