8 För att inte bli igenkänd tog Saul på sig andra kläder, och med två man i sällskap kom han på natten till kvinnan. »Frambesvärj en ande och spå mig«, sade Saul. »Mana fram den som jag nämner för dig.«
9 Kvinnan svarade: »Du vet ju själv vad Saul har gjort, att han har utrotat andeskådare och spåmän i landet. Vill du locka mig i en fälla och döda mig?«
10 Men Saul svor: »Så sant Herren lever, ingenting skall läggas dig till last i denna sak.«
11 Hon frågade då vem hon skulle mana fram, och han svarade: »Samuel.«
12 Men då kvinnan fick se Samuel gav hon till ett skrik och sade till Saul: »Varför har du lurat mig? Du är ju Saul!« —
13 »Var inte rädd«, sade kungen. »Vad är det du ser?« — »Jag ser ett gudaväsen stiga upp ur jorden«, sade kvinnan.
14 »Hur ser det ut?« frågade Saul, och hon svarade: »Det är en gammal man, och han är insvept i en mantel.« Då förstod Saul att det var Samuel, och han föll på knä med ansiktet mot marken och hälsade underdånigt.