13 Eli, som var full av oro för Guds ark, satt på en stol vid porten vänd mot vägen. När mannen kom in i staden och berättade vad som hänt brast alla ut i klagan.
14 Eli hörde ropen och undrade vad det var för oväsen. Mannen skyndade fram till honom och berättade.
15 Eli var nu nittioåtta år gammal och kunde inte längre se för starr.
16 Mannen sade: »Det är jag som har kommit från slagfältet, jag flydde därifrån i dag.« — »Hur har det gått, min son«, frågade Eli,
17 och budbäraren svarade: »Israeliterna har drivits på flykten av filisteerna, och många har stupat. Också dina båda söner är döda, Hofni och Pinechas, och Guds ark är tagen.«
18 När han nämnde Guds ark föll Eli baklänges från sin stol vid porten, och gammal och tung som han var bröt han nacken och dog. I fyrtio år hade han då varit domare över Israel.
19 Elis svärdotter, Pinechas hustru, väntade barn och skulle snart föda. Då hon fick höra att Guds ark var tagen och hennes svärfar och make döda, kom värkarna över henne och hon kröp ihop och födde sitt barn.