27 de som säger till trästycket: »Du är min fader«och till stenen: »Du födde mig.«Mot mig har de vänt ryggen,inte ansiktet,men i olyckan ropar de:»Kom och rädda oss!«
28 Var finns då de gudar du gjort åt dig?Låt dem komma till din räddning i olyckan om de kan!Dina gudar har blivit lika talrikasom dina städer, Juda.
29 Varför går ni till rätta med mig?Ni har ju alla satt er upp mot mig,säger Herren.
30 Förgäves har jag slagit era söner,de har inte tagit varning.Som rovlystna lejondräpte era svärd profeterna.
31 Har jag blivit till en öken för Israel,till ett mörkrets land?Varför säger mitt folk: »Vi går vart vi vill,vi kommer aldrig tillbaka till dig!«
32 Inte glömmer en ung kvinna sina smyckeneller en brud sin gördel?Men mitt folk har glömt migi alla tider.
33 Du är skicklig att hitta vägennär du är ute efter kärlek!Till och med slinkornahar lärt av dig.