3 När Pashchur dagen därpå befriade honom ur stocken sade Jeremia till honom: »Herren kallar dig inte Pashchur utan Magor Missaviv, Skräck från alla håll.
4 Ty så säger Herren: Jag skall göra dig till en skräck för dig själv och för alla dina vänner. Du skall med egna ögon se dem falla för sina fienders svärd. Hela Juda skall jag ge i den babyloniske kungens våld, och han skall deportera dem till Babylon och döda dem med svärd.
5 Denna stads alla rikedomar, all egendom och alla dyrbarheter, Juda kungars alla skatter, skall jag ge i fiendernas våld. De skall ta det som byte och föra det till Babylon.
6 Och du själv, Pashchur, och alla som bor i ditt hus skall föras bort i fångenskap. Till Babylon skall du komma; där skall du dö och där skall du begravas, du och alla dina vänner för vilka du har profeterat dina lögner.«
7 Du förledde mig, Herre, och jag lät mig förledas.Du blev mig för stark, du fick övertaget.Jag har blivit till ständigt åtlöje,alla gör narr av mig.
8 Ty varje gång jag talar måste jag ropa,måste jag skrika: »Våld och förtryck!«Ja, mig har Herrens ordvållat ständigt spott och spe.
9 Men tänker jag: »Jag bryr mig inte om honom,aldrig mer skall jag tala i hans namn«,då blir det i mitt bröst som brann där en eld,instängd i mitt innersta.Jag försöker stå emotmen förmår det inte.