6 Tänk efter: inte kan en man föda barn?Varför ser jag då alla mänhålla händerna om magensom födande kvinnor?Varför har alla ansikten skiftat färgoch blivit dödsbleka?
7 Oerhörd är den dagen,ingen annan lik.Det blir en nödens tid för Jakob,men han skall bli räddad.
8 Den dagen, säger Herren Sebaot, skall jag lyfta oket från hans nacke och bryta sönder det och slita av hans band. De skall inte längre träla under främlingar.
9 De skall tjäna Herren, sin Gud, och David, den kung som jag skall låta stiga fram bland dem.
10 Var inte rädd, du min tjänare Jakob,säger Herren,var inte förskräckt, du Israel.Jag skall rädda dig ur fjärran land,dina barn ur det land där de är fångna.Jakob skall åter leva trygg,ingen skall hota honom.
11 Ty jag är med dig, säger Herren,och jag skall rädda dig.Jag skall förgöra alla de folkbland vilka jag har skingrat dig.Men dig skall jag inte förgöra.Jag skall tukta dig, men rättvist,jag låter dig inte undgå straff.
12 Ty så säger Herren:Din skada kan aldrig helas,ditt sår kommer inte att läkas.