11 Därför säger Herren Sebaot, Israels Gud: Jag vänder mig mot er för att bringa er olycka och för att utrota hela Juda.
12 Jag skall ta itu med dem som är kvar av Juda, dem som beslutat sig för att bege sig till Egypten och bosätta sig där. De skall alla gå under i Egypten. De skall falla för svärd och förgås av svält. Från den störste till den minste skall de gå under. Genom svärd och svält skall de dö, och de skall bli till en förbannelse och en svordom och utsättas för ödeläggelse och hån.
13 Jag skall straffa dem som bor i Egypten, så som jag straffade Jerusalem, med svärd och svält och pest.
14 Ingen skall bli räddad, ingen skall överleva av dem som är kvar av Juda, av dem som kom till Egypten för att bosätta sig där. Ingen skall återvända till Juda, dit de längtar tillbaka och där de vill leva. Ingen skall återvända, utom några få som blir räddade.
15 Då fick Jeremia detta svar av männen, som kände till att deras hustrur tände offereld åt andra gudar, och av den stora skara kvinnor som samlats där, alla som bodde i Patros i Egypten:
16 »Det ord du har talat till oss i Herrens namn tänker vi inte lyda.
17 Vi tänker göra som vi har sagt: tända offereld åt Himladrottningen och utgjuta dryckesoffer åt henne så som vi gjorde förr, vi och våra fäder, våra kungar och stormän, i Judas städer och på Jerusalems gator. Då kunde vi äta oss mätta, vi hade det bra och drabbades inte av någon olycka.