16 »Det ord du har talat till oss i Herrens namn tänker vi inte lyda.
17 Vi tänker göra som vi har sagt: tända offereld åt Himladrottningen och utgjuta dryckesoffer åt henne så som vi gjorde förr, vi och våra fäder, våra kungar och stormän, i Judas städer och på Jerusalems gator. Då kunde vi äta oss mätta, vi hade det bra och drabbades inte av någon olycka.
18 Men sedan vi slutade med att tända offereld åt Himladrottningen och utgjuta dryckesoffer åt henne har vi lidit brist på allt, och vi har fallit offer för svärd och för svält.«
19 Och kvinnorna sade: »Vi tänder offereld åt Himladrottningen och utgjuter dryckesoffer åt henne, och det är med våra mäns samtycke som vi bakar offerkakor med hennes bild och utgjuter dryckesoffer åt henne.«
20 Jeremia sade till folket, till männen och kvinnorna, alla som hade gett honom detta svar:
21 »De offereldar ni tände i Judas städer och på Jerusalems gator, ni själva och era fäder, era kungar och era stormän och folket i landet, dem har Herren kommit ihåg, han har inte glömt dem.
22 Herren kunde inte längre uthärda era onda gärningar och era vidriga bruk, och därför blev ert land lagt i ruiner. Det utsattes för ödeläggelse och blev till en förbannelse; ingen kan bo där mer — så som nu har skett.