27 Du, Moab, gjorde ju Israel till åtlöje. Blev han kanske ertappad bland tjuvar, eftersom du skakar på huvudet så hånfullt varje gång du talar om honom?
28 Överge era städer och slå er ner bland klipporna,ni som bor i Moab!Gör som duvan som bygger sitt boinne i gapande klyftor!
29 Vi har sett Moabs högmod,det måttlösa,hans högfärd, stolthet och högmod,sett hur han förhävde sig.
30 Jag vet hur fräck han är, säger Herren. Skamlöst är hans skrävel, skamlöst allt han gör.
31 Därför jämrar jag mig över Moab, klagar över alla i Moab, suckar över männen i Kir-Heres.
32 Mer än över Jaser gråter jag över dig,Sivma, du vinstock.Dina rankor sträckte sig ut över havet,de nådde ända till Jaser.På din frukt och din vinskördhar förhärjaren slagit ner.
33 Glädjen och jublet är bortafrån trädgårdarna, från Moabs land.Jag har tömt pressarna på vin,ingen trampar längre druvorna.Skörderopen har tystnat.