1 Om ammoniterna.Så säger Herren:Har Israel inga söner,har han inte någon arvinge?Eller varför har Milkom tagit Gad i arv,varför bor hans folk i städerna där?
2 Men det skall komma en tid,säger Herren,då jag låter ett härskri skallamot Rabba i ammoniternas land.Det skall bli till en ruinhög,och städerna där omkring skall brännas ner.Israel skall ta arv efter dem som tog hans arv,säger Herren.
3 Jämra dig, Heshbon,ty Aj är ödelagt,ropa högt, ni Rabbas kvinnor!Klä er i säcktyg och klaga,sarga er med gisslet!Ty Milkom skall föras bort i fångenskapoch hans präster och stormän med honom.
4 Varför skryter du med din styrka?Din styrka har runnit bort,du trolösa dotter,du som förlitar dig på dina skatter:»Vem vågar anfalla mig?«
5 Men jag låter skräcken drabba dig— säger Herren Gud Sebaot —från alla sidor.Ni skall skingras åt alla hålloch ingen skall samla de flyende.
6 Men sedan skall jag vända ammoniternas öde, säger Herren.
7 Om Edom.Så säger Herren Sebaot:Finns det inte mer någon vishet i Teman?Har de kloka inga råd att ge?Har deras vishet murknat?