3 Jämra dig, Heshbon,ty Aj är ödelagt,ropa högt, ni Rabbas kvinnor!Klä er i säcktyg och klaga,sarga er med gisslet!Ty Milkom skall föras bort i fångenskapoch hans präster och stormän med honom.
4 Varför skryter du med din styrka?Din styrka har runnit bort,du trolösa dotter,du som förlitar dig på dina skatter:»Vem vågar anfalla mig?«
5 Men jag låter skräcken drabba dig— säger Herren Gud Sebaot —från alla sidor.Ni skall skingras åt alla hålloch ingen skall samla de flyende.
6 Men sedan skall jag vända ammoniternas öde, säger Herren.
7 Om Edom.Så säger Herren Sebaot:Finns det inte mer någon vishet i Teman?Har de kloka inga råd att ge?Har deras vishet murknat?
8 Fly! Vänd om! Göm er djupt nere,ni som bor i Dedan!Ty jag låter olyckan drabba Esau,när hans hemsökelses stund är inne.
9 Kommer det druvplockare till diglämnar de ingen efterskörd.Kommer det tjuvar om nattenförstör de så mycket de kan.