3 Herre, dina ögon vill se ärlighet.Du slog dem, men de kände ingen smärta,du krossade dem, men de vägrade ta varning.De gjorde sina ansikten hårdare än stenoch vägrade vända tillbaka.
4 Jag tänkte: De är bara enkelt folk,de bär sig dåraktigt åt,de känner inte Herrens vilja,inte sin Guds krav.
5 Nu skall jag gå till de mäktigaoch tala med dem,de känner Herrens vilja,sin Guds krav.Men också dessa hade brutit oketoch slitit alla band.
6 Därför slår dem skogens lejon,därför härjar ökenvargen bland dem,leoparden lurar vid deras städer,den som vågar sig ut blir sliten i stycken,ty deras synder är många,gång på gång har de avfallit.
7 Varför skulle jag förlåta dig?Dina söner har övergett migoch svurit vid gudar som inte är gudar.Fastän jag gav dem vad de behövdevar de otrognaoch skockades i horhuset.
8 De är brunstiga, kåta hingstar,de frustar efter andras hustrur.
9 Skall jag inte straffa dem för detta?säger Herren.Skall jag inte utkräva hämndpå ett sådant folk?