23 De bär båge och sabel,de är grymma och utan förbarmande.Med ett larm likt havets dåndrar de fram till häst,rustade för stridmot dig, arma Sion.
24 Ryktet når ossoch våra händer förlamas.Vi grips av ångestsom en kvinna i födslosmärtor.
25 Gå inte ut på öppna fältet,vandra inte längs vägarna,där härskar fiendens svärd— skräck från alla håll!
26 Mitt arma folk, klä dig i säcktyg,kräla i aska!Håll dödsklagan som över ende sonen,en bitter sorgehögtid.Ty plötsligt är förhärjaren över oss.
27 Jag har satt dig att pröva mitt folksom man prövar silver,du skall granska och pröva deras liv.
28 Alla är de tredskande avfällingar,de går med förtal,alla är de fördärvade.
29 Blåsbälgen flåsar,men ur elden flyter bara bly.Smältarens arbete är förgäves:de onda kan inte skiljas ut.