3 Alla överlevande, de som blir kvar av detta onda släkte på alla de platser dit jag fördrivit dem, skall föredra döden framför livet, säger Herren Sebaot.
4 Du skall säga till dem:Så säger Herren:Om någon faller, reser han sig igen.Om någon tar fel väg, vänder han tillbaka.
5 Men detta avfälliga folk —varför framhärdar de?De håller fast vid sitt svek,de vägrar att vända tillbaka.
6 Jag har lyssnat och hört efter:de talar inte sanning.Ingen ångrar sin ondskaoch säger: »Vad har jag gjort!«De rusar alla blint i vägsom hästen spränger fram i striden.
7 Till och med hägern i skynvet sin bestämda tid,turturduvan och svalanvet när de skall återvända.Men mitt folk känner inte tillvad Herren kräver.
8 Hur kan ni säga: »Vi är visa,hos oss finns Herrens lag.«Ja, men förgäves har pennan präntat,förgäves skrivarna!
9 De visa står där med skam,skräckslagna fångas de i snaran.De har förkastat Herrens ord— vad är det för slags vishet?