27 Herrans fruktan är lifsens källa, att man må undfly dödsens snaro.
28 Der en Konung mycket folk hafver, det är hans härlighet; men der litet folk är, det gör en herra blödig.
29 Den som tålig är, han är vis; men den som otålig är, han uppenbarar sin galenskap.
30 Ett blidt hjerta är kroppsens lif; men afund är var i benen.
31 Den som försmäder den fattiga, han lastar hans skapare; men den som förbarmar sig öfver den fattiga, han ärar Gud.
32 Den ogudaktige består icke uti sine olycko; men den rättfärdige är ock i dödenom frimodig.
33 Uti dens förståndigas hjerta hvilar visheten, och varder uppenbar ibland dårar.