30 Du låter ut din anda, så varda de skapade, och du förnyar jordenes ansigte.
31 Herrans ära är evig; Herren hafver behag till sin verk.
32 Han ser uppå jordena, så bäfvar hon; han kommer vid bergen, så ryka de.
33 Jag vill sjunga Herranom i mina lifsdagar, och lofva min Gud, så länge jag är till.
34 Mitt tal behage honom väl; jag gläder mig af Herranom.
35 Syndarena hafve en ända på jordene, och de ogudaktige vare icke mer till; lofva, min själ, Herran. Halleluja.