5 Du, som grundar jordena på hennes botten, så att hon blifver i evig tid.
6 Med djupet betäcker du henne, såsom med ett kläde, och vatten stå öfver bergen.
7 Men för ditt näpsande fly de; för ditt dundrande fara de bort.
8 Bergen resa högt upp, och dalarna sätta sig ned i det rum, som du dem skickat hafver.
9 Du hafver satt ett mål, der komma de intet öfver; och måga icke åter betäcka jordena.
10 Du låter källor uppbrista i dalomen, så att vatten emellan bergen flyta;
11 Att all djur på markene måga dricka, och vildåsnarna sin törst släcka.