42 De ropa, men der är ingen hjelpare: till Herran, men han svarar dem intet.
43 Jag skall sönderstöta dem som stoft för vädret; jag skall bortkasta dem såsom träck på gatomen.
44 Du hjelper mig ifrå det trätosamma folket, och gör mig till ett hufvud ibland Hedningarna; ett folk, som jag intet kände, tjenar mig.
45 Det hörer mig med hörsam öron; men de främmande barn förneka mig.
46 De främmande barn försmäkta, och brytas i sina bojor.
47 Herren lefver, och lofvad vare min tröst; och mins salighets Gud varde upphöjd.
48 Gud, som mig hämnd gifver, och tvingar folken under mig;