3 Drag fram glafven, och beskydda mig emot mina förföljare. Säg till mina själ: Jag är din hjelp.
4 Skämme sig, och varde bespottade, alle de som efter mina själ stå; vände tillrygga, och varde till skam, de som mig ondt vilja;
5 Varde såsom agnar för väder, och Herrans Ängel bortdrifve dem.
6 Deras väg varde mörk och slipper; och Herrans Ängel förfölje dem.
7 Ty de hafva utan sak ställt mig sin nät till förderf, och hafva utan skuld grafvit mine själ en grop.
8 Han varde oförsedt öfverfallen, och hans nät, som han ställt hafver, fånge honom; och han varde deruti öfverfallen.
9 Men min själ fröjde sig af Herranom, och vare glad af hans hjelp.