10 Och min vän, den jag mig betrodde, den mitt bröd åt, trampade mig under fötterna.
11 Men du, Herre, var mig nådelig, och hjelp mig upp, så vill jag vedergälla dem.
12 Derpå märker jag, att du ett behag till mig hafver, att min fiende icke skall glädja sig öfver mig.
13 Men mig uppehåller du för mina fromhets skull, och ställer mig inför ditt ansigte evinnerliga. Lofvad vare Herren, Israels Gud, ifrån nu, allt intill evighet. Amen, Amen.