2 Vi tacke dig, Gud, vi tacke dig, och förkunne din under, att ditt Namn så när är.
3 Ty i sinom tid skall jag rätt döma.
4 Jorden bäfvar, och alle de derpå bo; men jag håller hennes pelare stadiga. Sela.
5 Jag sade till de stortaliga: Berömmer eder icke så; och till de ogudaktiga: Trugens icke uppå välde;
6 Trugens icke så fast uppå edart välde; taler icke så halsstyft.
7 Det hafver ingen nöd hvarken af östan eller vestan, eller af de berg i öknene.
8 Ty Gud är domare; denna förnedrar han, och den andra upphöjer han.