1 Vid Babels floder, där satt vi och grätnär vi tänkte på Sion.
2 Där i pilträden hängde vi våra harpor,
3 för våra fångvaktare bad oss sjunga,våra plågarebad oss vara glada:"Sjung för oss en av Sions sånger!"
4 Hur kan vi sjunga Herrens sångi främmande land?
5 Glömmer jag dig, Jerusalem, då ska min högra handglömma att spela.
6 Låt min tunga fastna i gommen om jag inte tänker på dig,om jag inte har Jerusalemsom min högsta glädje.
7 Herre, tänk på Jerusalems dagdå Edoms barn ropade:"Riv, riv ner ända till grunden!"
8 Dotter Babel, du fördärvade, lycklig är den som får ge digför det du har gjort mot oss.
9 Lycklig är den som får gripa dina späda barnoch krossa dem mot klippan.