1 För körledaren, till stränginstrument. En vishetspsalm av David.
2 Lyssna, Gud, till min bön,göm dig inte när jag ber om nåd,
3 hör på mig och svara mig! Jag är rastlös av mitt bekymmeroch våndas
4 när fienden ropar och den gudlöse skränar,för de vräker ondska över migoch jagar mig i vrede.
5 Mitt hjärta grips av ångest i mitt inre,dödens fasor faller över mig.
6 Fruktan och bävan drabbar mig, skräck lamslår mig
7 och jag säger: Tänk om jag hade vingarsom duvan!Då skulle jag flyga bortoch söka mig ett bo,
8 ja, fly långt bort och stanna i öknen. Sela
9 Jag skulle skynda mig att söka skyddmot vinande vind och storm.
10 Förvirra dem, Herre,splittra deras tungor,för jag ser våld och bråk i staden.
11 Dag och natt går de runt den uppe på murarna,ondska och olycka råder därinne.
12 Den är full av fördärv, förtryck och svek viker intefrån dess torg.
13 Det är inte en fiende som hånar mig,det kunde jag bära.Det är inte min ovänsom förhäver sig mot mig,för honom kunde jaggömma mig.
14 Nej, det är du, min like, min vän och förtrogne –
15 vi som levde i ljuvlig förtrolighet, vi som gick till Guds husi högtidsskaran!
16 Låt döden drabba dem, låt dem gå levande neri dödsriket,för ondskan råder i deras boning,mitt ibland dem.
17 Men jag ropar till Gud,och Herren ska frälsa mig.
18 Afton, morgon och middag vill jag sucka och klaga,och han ska höra min röst.
19 Han friköper min själ och fredar migså att de inte kan närma sig,för det är mångasom är emot mig.
20 Gud ska höra mig och förödmjuka dem,han som från urminnes tidsitter på sin tron. SelaDe ändrar sig inte,de fruktar inte Gud.
21 Han bär hand på sina vänner,han kränker sitt förbund.
22 Hans mun är halare än smör, men han har strid i sitt hjärta.Hans ord är lenare än olja,men de är dragna svärd.
23 Kasta din börda på Herren,han ska ta hand om dig.Han låter aldrigden rättfärdige vackla.
24 Du, Gud, ska störta dem ner i fördärvets grop.Blodtörstiga och bedragarenår inte ens halva sin ålder.Men jag förtröstar på dig.