1 En psalm av David. En bön.
2 Herre, straffa mig inte i din vrede,tukta mig inte i din glöd!
3 Dina pilar har träffat mig, din hand har drabbat mig.
4 Jag har inget helt i min kropp på grund av din vrede,ingen frid i mina benpå grund av min synd.
5 Min syndaskuldgår mig över huvudet,den tynger migsom en alltför tung börda.
6 Mina sår stinker och rinner på grund av min dårskap.
7 Jag går krokig och djupt böjd, hela dagen går jag sörjande.
8 Mina höfter är fulla av brand, jag har inget helt i min kropp.
9 Jag är maktlös och helt krossad,jag ropar i mitt hjärtas ångest.
10 Herre, du känner all min längtan, mina suckar är inte dolda för dig.
11 Mitt hjärta slår häftigt, min kraft har lämnat mig.Mina ögons ljus är också borta.
12 Mina nära och kärahåller sig borta från min plåga,mina närmaste stannar på avstånd.
13 De som vill ta mitt liv lägger snaror, de som söker min olyckatalar om min undergång.Ständigt tänker de på svek.
14 Men jag liknar en döv som inte hör,en stum som inte öppnar sin mun.
15 Jag liknar en man som inte hör, en vars mun saknar svar,
16 för jag hoppas på dig, Herre. Du ska svara, Herre min Gud.
17 Jag tänker: Låt dem inte triumfera över migeller förhäva sig över mignär min fot vacklar,
18 för jag är nära att falla, jag känner ständigt min smärta.
19 Jag bekänner min skuld,jag sörjer över min synd.
20 Mina fiender lever och är mäktiga, många hatar mig utan orsak.
21 De lönar gott med ont, de är emot migför att jag strävar efter det goda.
22 Överge mig inte, Herre!Min Gud, var inte långt ifrån mig.
23 Skynda till min hjälp, Herre, min frälsning!