1 För körledaren, till "Vittnesbördets lilja", en sång till lärdom. Av David,
2 när han var i strid med Aram-Naharajim och Aram-Soba och Joab kom tillbaka och slog edomiterna i Saltdalen, tolv tusen man.
3 Gud, du har förkastat ossoch krossat oss,du har varit vred –upprätta oss igen!
4 Du lät landet bäva och rämna. Läk nu dess sprickor,för det vacklar.
5 Du lät ditt folk möta hårda ting, du gav oss vin så att vi raglar.
6 Men åt dem som vördar dig gav du ett baneratt lyfta för sanningens skull. Sela
7 Fräls med din högra handoch svara oss,så att dina älskade blir räddade.
8 Gud har talat i sin helgedom:"I triumf ska jag dela upp Sikemoch mäta upp Suckots dal.
9 Gilead är mitt, Manasse är mitt, Efraim är min hjälmoch Juda min spira.
10 Moab är mitt tvättfat, på Edom kastar jag min sko.Ropa av fröjd över mig, filisteer!"
11 Vem för migtill den befästa staden,vem leder mig till Edom?
12 Är det inte du, Gud – du som har förkastat ossoch inte drar utmed våra härar, Gud?
13 Ge oss hjälp mot fienden, människors hjälp är meningslös.
14 Med Gud ska vi göra storverk. Han ska trampa ner våra fiender.