11 han red på keruben och flög, han svävade fram på vindens vingar.
12 Han gjorde mörker till sitt skydd, till sin hydda runt omkring honom:mörka vatten, tjocka moln.
13 Ur glansen framför honom bröt molnen frammed hagel och glödande kol.
14 Herren dundrade i himlen, den Högste höjde sin röstmed hagel och glödande kol.
15 Han sköt sina pilar och skingrade dem,blixtar i mängd och förvirrade dem.
16 Flodbäddar blev synliga, jordens grundvalar blottadesför din tillrättavisning, Herre,för din vredes stormvind.
17 Han räckte sin hand från höjdenoch grep tag i mig,han drog mig upp ur de väldiga vattnen.