32 Ändå fortsatte de att syndaoch trodde inte på hans under.
33 Då lät han deras dagar försvinna i tomhetoch deras år i plötslig skräck.
34 När han dräpte dem frågade de efter honom,de vände om och sökte Gud.
35 De mindes att Gud är deras klippa, att Gud den Högsteär deras befriare.
36 De försökte bedra honom med sina ord,de ljög för honom med sin tunga.
37 Deras hjärtan var inte uppriktiga mot honom,de var inte trognamot hans förbund.
38 Men han är barmhärtigoch försonar skuld,han vill inte förgöra.Ofta höll han tillbaka sin vredeoch lät inte hela sin glödbryta fram.