1 I min första bok, ärade Theofilos, skrev jag om allt som Jesus gjorde och lärde
2 fram till den dag då han togs upp till himlen, sedan han genom helig ande hade gett sina befallningar åt dem som han utvalt till apostlar.
3 Han framträdde för dem efter att ha lidit döden och gav dem många bevis på att han levde, då han under fyrtio dagar visade sig för dem och talade om Guds rike.
4 Och under en måltid tillsammans med dem sade han åt dem att inte lämna Jerusalem utan vänta på det som Fadern hade utlovat, »det som ni har hört mig tala om«, sade han.
5 »Johannes döpte med vatten, men ni skall bli döpta med helig ande om bara några dagar.«
6 De som hade samlats frågade honom: »Herre, är tiden nu inne då du skall återupprätta Israel som kungarike?«
7 Han svarade: »Det är inte er sak att veta vilka tider och stunder Fadern i sin makt har fastställt.
8 Men ni skall få kraft när den heliga anden kommer över er, och ni skall vittna om mig i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.«
9 När han hade sagt detta såg de hur han lyftes upp i höjden, och ett moln tog honom ur deras åsyn.
10 Medan de såg mot himlen dit han steg upp stod plötsligt två män i vita kläder bredvid dem.
11 »Galileer«, sade de, »varför står ni och ser mot himlen? Denne Jesus som har blivit upptagen från er till himlen skall komma tillbaka just så som ni har sett honom fara upp till himlen.«
12 Då återvände de till Jerusalem från det berg som kallas Olivgårdsberget och som ligger bara en sabbatsväg från staden.
13 Och när de kom dit gick de upp till det rum i övervåningen där de höll till, Petrus, Johannes, Jakob och Andreas, Filippos och Tomas, Bartolomaios och Matteus, Jakob, Alfaios son, Simon seloten och Judas, Jakobs son.
14 Alla dessa höll ihop under ständig bön, tillsammans med några kvinnor, Maria, Jesu mor, och hans bröder.
15 En dag vid den tiden tog Petrus till orda inför bröderna — omkring 120 personer var samlade — och sade:
16 »Mina bröder, de ord i skriften skulle uppfyllas som den heliga anden lät David säga om Judas, han som blev vägvisare åt dem som grep Jesus.
17 Han var en av oss och hade fått samma uppdrag som vi.
18 Med lönen för sin ogärning köpte han sig en bit jord. Men där föll han framstupa, och buken sprack så att alla inälvorna rann ut.
19 Det blev känt för alla i Jerusalem, och sedan kallades platsen på deras språk för Akeldamak, det vill säga Blodsåkern.
20 I Psaltaren står det: Må hans boplats läggas öde, ingen skall bo där, och: Må hans ämbete övergå till någon annan.
21 Därför måste nu någon av dem som var med oss under hela den tid då herren Jesus kom och gick ibland oss,
22 från det att han döptes av Johannes fram till den dag då han blev upptagen från oss — någon av dem skall vittna tillsammans med oss om hans uppståndelse.«
23 Två blev föreslagna, Josef Barsabbas, som kallades Justus, och Mattias.
24 Och man bad: »Herre, du som känner allas hjärtan, visa oss vilken av dessa båda du har utvalt
25 till denna tjänst som apostel efter Judas, som övergav sin plats för att hamna där han hör hemma.«
26 Så kastade de lott, och lotten föll på Mattias, och han upptogs som den tolfte bland apostlarna.