20 Vi kan inte tiga med vad vi har sett och hört.«
21 Då gav de dem en ny sträng varning men släppte dem sedan. För folkets skull såg de ingen möjlighet att straffa dem; alla prisade ju Gud för vad som hade skett,
22 ty mannen som hade blivit botad genom detta tecken var över fyrtio år gammal.
23 Sedan de hade blivit fria sökte de upp sina egna och berättade vad översteprästerna och de äldste hade sagt till dem.
24 När de andra hörde det började de gemensamt be högt till Gud och sade: »Härskare, du som har gjort himmel och jord och hav och allt vad de rymmer,
25 du som har låtit den heliga anden säga genom vår fader David, din tjänare: Varför förhäver sig hedningarna, varför smider folken fåfänga planer?
26 Jordens kungar träder fram och furstarna gaddar sig samman mot Herren och hans smorde.