1 Ha mig till föredöme liksom jag har Kristus till föredöme.
2 Jag måste berömma er för att ni kommer ihåg allt jag har sagt och håller fast vid det som jag har fört vidare till er precis som jag förmedlade det.
3 Nu vill jag att ni skall veta att Kristus är varje mans huvud, att mannen är kvinnans huvud och att Gud är Kristi huvud.
4 En man som ber eller profeterar med något på huvudet drar skam över sitt huvud.
5 Men en kvinna drar skam över sitt huvud om hon ber eller profeterar barhuvad. Det är samma sak som om hon hade rakat av sig håret,
6 för om en kvinna uppträder barhuvad kan hon lika gärna ha håret avklippt. Men när det nu är en skam för kvinnan att klippa eller att raka av håret måste hon ha någon huvudbonad.
7 En man behöver ju inte ha något på huvudet eftersom han är en avbild och avglans av Gud. Men kvinnan är en avglans av mannen,
8 ty mannen kommer inte från kvinnan utan kvinnan från mannen,
9 och mannen skapades inte för kvinnan utan kvinnan för mannen.
10 Därför måste kvinnan på huvudet bära ett tecken på sin rätt för änglarnas skull.
11 Och ändå: i Herren kan inte kvinnan tänkas utan mannen och inte heller mannen utan kvinnan.
12 Ty liksom kvinnan har kommit från mannen, så blir också mannen till genom kvinnan, och allt kommer från Gud.
13 Döm själva: passar det sig att en kvinna ber till Gud barhuvad?
14 Lär er inte redan naturen att det är en vanära för mannen att ha långt hår
15 men en heder för kvinnan, hon har ju fått sitt hår som slöja.
16 Någon kanske vill börja strida om detta, men vi har ingen annan ordning, och det har inte någon av Guds församlingar.
17 När jag ger denna föreskrift kan jag inte berömma er för era sammankomster, som snarare skadar än gagnar.
18 Först och främst har jag hört att ni delar upp er i grupper när ni möts i församlingen, och det tror jag delvis är sant.
19 Det måste till och med finnas olika partier bland er, så att det visar sig vilka av er som är att lita på.
20 Men vid era sammankomster går det inte att hålla Herrens måltid,
21 för var och en tar genast för sig av sin egen mat, och den ene sitter hungrig medan den andre har druckit sig berusad.
22 Har ni inte era hem där ni kan äta och dricka? Bryr ni er inte om att det är Guds församling? Skall de som inte har något behöva skämmas? Vad vill ni jag skall säga, skall jag berömma er? Nej, för det här får ni inget beröm.
23 Jag har själv tagit emot från Herren det som jag har fört vidare till er: Den natten då herren Jesus blev förrådd tog han ett bröd,
24 tackade Gud, bröt det och sade: »Detta är min kropp som offras för er. Gör detta till minne av mig.«
25 Likaså tog han bägaren efter måltiden och sade: »Denna bägare är det nya förbundet genom mitt blod. Var gång ni dricker av den, gör det till minne av mig.«
26 Var gång ni äter det brödet och dricker den bägaren förkunnar ni alltså Herrens död, till dess han kommer.
27 Den som äter Herrens bröd eller dricker hans bägare på ett ovärdigt sätt har därför syndat mot Herrens kropp och blod.
28 Var och en måste pröva sig själv, sedan kan han äta brödet och dricka bägaren.
29 Ty den som äter och dricker utan att tänka på vems kropp det gäller, han äter och dricker en dom över sig.
30 Därför finns det så många sjuka och klena bland er, och inte så få har avlidit.
31 Om vi gick till rätta med oss själva skulle vi slippa bli dömda.
32 Men när vi nu döms av Herren tuktas vi för att inte bli fördömda tillsammans med världen.
33 Alltså, mina bröder, när ni samlas för att äta, vänta då på varandra.
34 Om någon är hungrig skall han äta hemma, så att inte era sammankomster leder till att ni blir dömda. Allt det andra skall jag ge anvisningar om när jag kommer.