1 Och jag kunde inte heller tala till er, bröder, som till andliga människor, jag fick tala till sådana som var kvar i sin köttsliga natur, till spädbarn i Kristus.
2 Jag gav er mjölk, inte fast föda; den tålde ni ännu inte. Och ni tål den inte heller nu
3 eftersom ni fortfarande har kvar er gamla natur. För om det finns ofördragsamhet och strid hos er, har ni då inte kvar er gamla natur och lever på vanligt mänskligt vis?
4 När den ene säger: »Jag hör till Paulus«, och den andre: »Jag hör till Apollos«, är ni inte då som alla andra?
5 Vad är Apollos? Vad är Paulus? Tjänare som har fört er till tro, var och en med den gåva han fått av Herren.
6 Jag planterade, Apollos vattnade, men Gud gav växten.
7 Varken den som planterar eller den som vattnar betyder något, bara Gud, han som ger växten.
8 Den som planterar och den som vattnar är ett, men var och en skall få sin lön efter sitt arbete.
9 Vi är ju Guds medhjälpare, och ni är Guds åker, Guds bygge.
10 Tack vare den nåd Gud har gett mig har jag som en klok byggmästare lagt en grund som någon annan bygger vidare på. Men var och en måste tänka på hur han bygger.
11 Ingen kan lägga en annan grund än den som redan finns, och den är Jesus Kristus.
12 På den grunden kan man bygga med guld, silver eller ädelstenar, trä, gräs eller halm,
13 och det skall visa sig hur var och en har byggt. Den dagen skall avslöja det, ty den kommer med eld, och elden skall pröva vad vars och ens arbete är värt.
14 Den vars byggnad består skall få lön.
15 Den vars verk brinner ner skall bli utan. Själv skall han dock räddas, men som ur eld.
16 Förstår ni inte att ni är Guds tempel och att Guds ande bor i er?
17 Om någon förstör Guds tempel skall Gud förgöra honom. Ty Guds tempel är heligt, och ni är det templet.
18 Bedra inte er själva. Den av er som tycker sig vara vis i världslig mening måste först bli en dåre för att bli vis.
19 Ty denna världens vishet är dårskap i Guds ögon. Det står skrivet: Han snärjer de visa i deras slughet,
20 och vidare: Herren vet att de visas tankar är tomhet.
21 Därför skall ingen grunda sin stolthet på människor. Allt tillhör er —
22 Paulus, Apollos och Kefas, hela världen, liv och död, nutid och framtid, allt är ert.
23 Men ni tillhör Kristus, och Kristus tillhör Gud.