1 Sträva efter kärleken, men sök också vinna de andliga gåvorna, helst gåvan att profetera.
2 Ty den som talar med tungor talar inte till människor utan till Gud; ingen förstår honom, i sin ande talar han hemligheter.
3 Men den som profeterar, han talar till människor, han bygger upp, förmanar och tröstar.
4 Den som talar med tungor bygger upp sig själv, men den som profeterar bygger upp församlingen.
5 Jag vill gärna att ni alla talar med tungor men helst att ni profeterar. Att profetera är bättre än att tala med tungor, såvida man inte kan tolka sina ord så att församlingen blir uppbyggd.
6 Nej, bröder, vad hjälper det er om jag kommer till er och talar med tungor men inte ger er någon uppenbarelse eller kunskap eller profetia eller undervisning?
7 Om ett livlöst instrument, en flöjt eller en harpa, ger ifrån sig toner som inte kan skiljas från varandra, hur skall man då kunna uppfatta vad som spelas?
8 Och om en trumpetsignal är otydlig, vem gör sig då färdig till strid?
9 På samma sätt med er: om ni inte använder tungan till att tala begripligt, hur skall man då kunna uppfatta vad ni säger? Då talar ni ju ut i tomma luften.
10 Hur många språk det än finns i världen, så är inget utan ljud.
11 Men om jag inte vet vad ljuden betyder blir jag en främling för den som talar och han en främling för mig.
12 På samma sätt med er: när ni nu söker vinna andekrafter, försök då att få dem i överflöd till församlingens uppbyggelse.
13 Därför skall den som talar med tungor be om förmågan att tolka sitt tal.
14 Ty om jag ber med tungor är det min ande som ber, medan mitt förnuft är overksamt.
15 Vad innebär nu detta? Jo, att jag vill be med min ande men också med mitt förnuft. Jag vill sjunga med min ande men också med mitt förnuft.
16 För om det är i ande du ber en tackbön, hur skall då den som har sin plats bland oinvigda kunna säga sitt Amen till din tacksägelse? Han förstår ju inte vad du säger.
17 Det är bra att du tackar, men den andre blir inte uppbyggd av det.
18 Gud vare tack, jag talar mer med tungor än någon av er,
19 men i församlingen vill jag hellre tala fem ord med mitt förnuft, så att också andra får lära sig något, än tusentals ord med tungor.
20 Bröder, var inte barn till förståndet, nej, var barn i fråga om allt ont och fullvuxna till förståndet.
21 I lagen står det: Genom människor med andra språk och främmande tungomål skall jag tala till detta folk, men ändå skall de inte lyssna till mig, säger Herren.
22 Därför blir tungotalet ett tecken för de otroende, inte för de troende, medan det profetiska talet blir ett tecken för de troende och inte för de otroende.
23 Anta att hela församlingen håller gudstjänst och att alla talar med tungor. Om det då kommer in oinvigda eller otroende, så säger de: »Ni är galna.«
24 Men anta att allesammans talar profetiskt. Om det då kommer en som är otroende eller oinvigd blir han genomskådad av alla, ställd till svars av alla,
25 och vad som gömmer sig i hans innersta blottas. Då kastar han sig ner och tillber Gud och ropar: »Hos er finns verkligen Gud.«
26 Vad innebär nu detta, bröder? Jo, att när ni samlas har var och en något att bidra med: sång, undervisning, uppenbarelse, tungotal eller uttolkning. Men allt skall syfta till att bygga upp.
27 Vid tungotal får två eller högst tre tala, en i sänder, och någon skall tolka.
28 Finns det ingen uttolkare skall tungotalaren tiga vid sammankomsterna och tala till sig själv och till Gud.
29 Som profeter får två eller tre tala, och de övriga skall pröva vad som sägs.
30 Om någon annan av de närvarande får en uppenbarelse skall den som då talar sluta.
31 Alla har ni möjlighet att profetera, en i sänder, så att alla får lära sig något och alla får uppmuntran.
32 Profeternas ande behärskas av profeterna;
33 Gud är inte oordningens Gud utan fridens.Liksom överallt i de heligas församlingar
34 skall kvinnorna tiga vid sammankomsterna: de har inte lov att tala utan skall underordna sig, som också lagen säger.
35 Om de vill ha reda på något skall de fråga sina män när de har kommit hem, för det passar sig inte för en kvinna att tala vid sammankomsten.
36 Är det kanske från er som Guds ord har utgått, och är det bara till er som det har kommit?
37 Om någon tror sig vara profet eller ha andegåvor skall han veta att vad jag skriver till er är Herrens bud.
38 Den som inte erkänner detta blir själv inte erkänd.
39 Mina bröder, sök att vinna profetians gåva, men hindra inte tungotalet.
40 Låt allt ske värdigt och med ordning.