1 I fråga om offerkött vet vi att vi alla har kunskap. Men kunskapen gör oss uppblåsta, det som bygger upp är kärleken.
2 Den som tror sig ha kunskap har ännu inte fått den rätta kunskapen,
3 men den som har kärlek, han är känd av Gud.
4 När det alltså gäller frågan om man får äta kött som har offrats åt avgudar, vet vi att det inte finns någon avgud i världen och ingen annan gud än den ende.
5 Ty även om det finns så kallade gudar, i himlen eller på jorden — och det finns ju många gudar och många herrar —
6 så har vi bara en Gud, fadern från vilken allting utgår och som är vårt mål, och bara en herre, Jesus Kristus genom vilken allt är till och genom vilken vi är till.
7 Denna kunskap finns dock inte hos alla. Somliga sitter så fast i sin gamla avgudatro att de äter köttet just som offerkött, och det tynger deras samvete, osäkert som det är.